Om konsten att fly(ga) i tid och rum

Johanna Boholms andra roman Jag är Ellen är en förtrollande liten pärla inom prosalyriken, en suggestiv berättelse om hur det förflutna ständigt är närvarande i nuet. Boholm går i dialog med en ett förflutet som inte är lineärt utan ovalt som ett ägg. Tiden är bräcklig och består av flera skikt som ett oruvat ägg. … Fortsätt läsa Om konsten att fly(ga) i tid och rum →