Första gången jag minns mig ha träffat Ralf Långbacka var i Vasa i slutet av 80-talet eller kanske i början av 90-talet, jag var rätt så ny som regissör och vi kom att prata med varandra. Jag kunde omöjligt förstå Långbackas pessimism gällande teaterfältet och hans egen position i det, kanske mest det senare, att … Fortsätt läsa Långbackas nej
Första gången jag minns mig ha träffat Ralf Långbacka var i Vasa i slutet av 80-talet eller kanske i början av 90-talet, jag var rätt så ny som regissör och vi kom att prata med varandra. Jag kunde omöjligt förstå Långbackas pessimism gällande teaterfältet och hans egen position i det, kanske mest det senare, att … Fortsätt läsa Långbackas nej