Att Rafael Donner i sin debutbok börjar vid pappa Jörn är följdriktigt. Han beskriver det som att leva i skuggan av ett stort berg, att växa upp som son till den stora finländska kulturmannen. Men Människan är ett känsligt djur är ingen fadersuppgörelse, utan Jörn finns där i bakgrunden, mest som en ganska varm, men … Fortsätt läsa Berg- och dalbana mellan briljans och banalitet
Att Rafael Donner i sin debutbok börjar vid pappa Jörn är följdriktigt. Han beskriver det som att leva i skuggan av ett stort berg, att växa upp som son till den stora finländska kulturmannen. Men Människan är ett känsligt djur är ingen fadersuppgörelse, utan Jörn finns där i bakgrunden, mest som en ganska varm, men … Fortsätt läsa Berg- och dalbana mellan briljans och banalitet