![]()
Det första jag kommer att tänka på när jag läser prologen till Tomas Janssons nya roman Linda är Lars Sund och hans lekar med den episka realismens gränser. I Eriks bok (2003) får vi följa med spaningssatelliten Episk Realism 1 under dess panorering över fiktionens landskap. I Linda föreställer vi oss inledningsvis att kosmonauthunden Lajka …
Fortsätt läsa Jansson skriver sig ut ur det trånga rummet →